Rensning på gården

vedboden - nu ett minne blott

I morse när jag slog upp mina ögon, var världen vit igen.


Men igår sken solen och då passade vi på att riva ner vår sjabbiga vedbod och elda upp massa gamla plankor och skräp. Frågan är om man ens kan kalla detta för en vedbod??

I somras när vi köpte huset, stod denna skapelse ganska stadigt, men efter hand har den börjat luta oroväckande mycket framåt. Jag fasade varje gång jag var tvungen att krypa in den o hämta ved. Var rädd att få hela rasket över mig. Speciellt när det blåste och plåtarna som fungerade som tak, slog och skramlade i vinden.

Men nu är den borta, och gården fick ett helt annat ljus och lugn. Jag har irriterat mig på den ganska länge, så det är en befrielse att titta ut genom köksfönstret och slippa se den.

Ja, som sagt, snön är här igen. Det ligger ett tunt, tunt täcke på marken. Men jag hoppas att det töar bort snart. För under det vita, finns liv.

Jag tycker att det är jättespännande att se vad som kommer att dyka upp i vår trädgård, för jag har ingen aning. Jag vet nästan inget alls om blommor och trädgårdsskötsel. Dessutom var allt nästan överblommat när vi köpte huset. Jag vet att det finns en vit och en röd pion, svarta och röda vinbär, rabarber och plommonträd.

Vinbärsbuskarna syntes inte ens när vi flyttade hit. Det var först när jag gått med röjsågen över gårdsplanen som det syntes att det fanns en trädgårdsland och buskar. Allt var igenvuxet. Vi bor granne med en åker, och de växter som finns i åkern hade drivit in på gården och tagit över gräsmattan. Ingen hade tagit hand om vare sig huset eller tomten på nästan två år! Det såg minst sagt vildvuxet ut.
Men hur roligt och spännande jag än tycker att det är och ska bli med trädgården, så är det ett projekt jag o J har bestämt oss för att lägga på is denna vår/ sommar, för vi ska:

Om vi hinner allt vill säga. Men jag har tur som har en pappa som är snickare och en sambo som är händig och en massa underbara släktingar och vänner som hjälper till. Vi får se hur det går, men drömma kan man alltid.....

Nu ska jag titta på Simon & Thomas på tv.

Kram och tack för mig